Ruben Jönsson - Produkter

2008-01-22


Den här sidan innehåller en lista på en del av de produkter och mjukvaror jag har utvecklat under min yrkesverksamma karriär. Avsikten med listan är att ge en bild av min kunskapsnivå inom elektronikkonstruktion, hårdvarunära programmering och applikationsprogrammering. De produkter och programvaror som visas nedan har jag utvecklat från grunden (förutom viss mekanisk konstruktion). Utvecklingen inkluderar kretslösning, PCB layout, hårdvarunära  mikroprocessor programmering, tillverknings underlag, EMC testning, eventuellt ATEX certifiering och installationsmanualer. I vissa fall ingår även ett DOS eller Windows applikationsprogram för PC.

Tillbaks till startsidan.


Long range static electricity remover

Utrustning för att ta bort statisk elektricitet på ett relativt långt avstånd (upp till 1m) från avelektrifieringssonden med hjälp av joniserad luft som alstrats med positiv och negativ högspänning.

Utrustningen består av en centralenhet och upp till 4 sonder i längder på upp till 3 meter var. Sonderna matas med en lågspänning (24V) och genererar högspänningar på +-20kV från denna. Sonderna är försedda med intelligens och kan kommunicera med centralenheten. Centralenheten kan skicka inställningsparametrar (växlingsfrekvens för högspänning, balans mellan + och - samt effekt) och högspänningsenheten kan skicka tillbaks status information.
 

 

  

    

Nyckelord: Högspänning, EMC, LVD, SMD, PCB, Embedded, Assembler programmering, C-programmering.


Laid - Liros Auto ID

Laid är ett program som används främst i sopbilar för att identifiera och väga sopkärl och containrar direkt vid tömning eller hämtning och koppla denna information till en körlista tillsammans med eventuell avvikelse information från föraren. Loggfilerna som genereras kan då användas för att kvalitetssäkra själva tömningsarbetet. Den genererade informationen kan också fungera som faktureringsunderlag, dels direkt till abonnenten men också mellan entreprenören och kommunen. Ett annat användningsområde är rutt optimering och planering.

Datorn i sopbilen är kopplad till Internet via GPRS modem så att körlistor ska kunna uppdateras i realtid, både med ny och ändrad information till bilen och med tömningsregistreringar till trafikledningscentralen. Vidare finns det GPS mottagare så att varje identifiering kan kopplas till en position. Bilens position skickas också kontinuerligt till trafikledningscentralen, bl.a. för att de lättare ska kunna avgöra vilken bil ett budat, rörligt uppdrag ska skickas till. Internetkommunikationen används också för meddelande mellan bilen och trafikledningscentralen. Programmet innehåller vidare en webbservice som vågstationer i anläggningar och depåer för hantering av containrar använder sig av vid kommunikation med datorn i bilen. Bilen skickar också data till en webbserver i vågstationerna.

Identifiering av kärlen görs med RFID läsare och taggar som är anslutna till datorn via en RS485 buss eller direkt med separata RS232 anslutningar. Även vågarna är anslutna till RS485 bussen eller via separata RS232 anslutningar. Förutom programmets inbyggda protokoll för kommunikation med RFID-läsare och vågar så finns det ett par öppna gränssnitt som kan användas för att ansluta läsare och vågar med annorlunda kommunikationsprotokoll, utan att behöva ändra i huvudprogrammet. Det finns också möjlighet att ansluta en extern, handhållen läsare, där identifiering görs på annat sätt än med bilens inbyggda läsare. Informationen förs sedan över till datorn i bilen med dockningsstation.

Som komplement till den inbyggda listvyn kan programmet kommunicera med olika fristående kartprogram där kärlens position visas på en karta tillsammans med bilens position. Kärlens status på kartan uppdateras också efterhand som de registreras som tömda.

Det finns inställningar som optimerar programmets användning för olika sorters verksamhetsområden, t.ex. tömning av hushållssopor, containertömning, slamsugning, utställning av kärl o.s.v. Eftersom det finns så många olika typer av verksamheter inom sophanterings branschen så finns det också många olika inställningar för de olika funktionerna i programmet. Alla olika inställningar kan utföras med ett grafiskt användarinterface där de olika funktionerna är grupperade var för sig. Man kan också ställa in olika behörighetsnivåer för användaren för att på så vis till viss mån skydda sig mot att inställningar ändras av misstag.

Programmet var ursprungligen gjort för att köras på en Psion HC100 handhållen dator som satt monterad i en dockningsstation i bilen. Då fanns ingen modem kommunikation utan datorn togs helt enkelt in till kontoret när dagen var slut för att tanka ur loggfilen och tanka i nästa dags körlistor. Efterhand som PC datorerna gjorde sitt intåg i fordonsmiljöer så gjordes programmet om för en DOS baserad PC. Det gjordes även en minivariant som kunde köras på en Memor 1000, handhållen terminal med inbyggd RFID eller streckkodsläsare. Programmet är numera anpassat för en Windows baserad PC, som förutom soptömningsprogrammet även kör ett antal andra program samtidig.
 

Nyckelord: RFID, Windows C++programmering med MFC, Användargränssnitt, XML, SOAP, ADO, RS485, RS232, GPS, NMEA, RT90.


Grain Watch

Grainwatch är samlingsnamnet för komponenter och mjukvara som övervakar och loggar temperaturen i olika typer av lagrings anläggningar för spannmål. Temperaturen i spannmålen övervakas eftersom man direkt kan se biologisk aktivitet som en temperaturhöjning i spannmålen. Biologisk aktivitet kan vara olika svamp och mögelangrepp men också ohyra och biologisk nedbrytning. Om man inte har möjlighet att mäta temperaturen i spannmålen så att man i tid kan upptäcka och stoppa ett angrepp, kan det gå väldigt fort att få spannmål för stora värde förstörda. Ibland kan det dessutom vara så att hela silon måste saneras efter ett angrepp innan den kan användas för spannmålslagring igen.

Till spannmålssilor används temperaturmätlinor som hängs ner i silon. Mätlinan har temperatur sensorer jämt utplacerade längs hela sin längd med ett avstånd på 2 till 3 meter mellan varandra. Till planlager används istället mätspjut som sticks in i spannmålen. Mjätspjuten är endast några meter långa med 2 till 4 sensorer i varje medan mätlinorna kan vara upp till 100 meter långa med upp till 32 sensorer i varje.

Mätlinorna eller mätspjuten är ihopkopplade i ett nätverk och sammankopplade till en eller flera temperaturmätinsamlingsenheter som kontinuerligt läser av alla sensorer i alla mätlinor eller mätspjut som är anslutna till den. Insamlingsenheten är vidare kopplad till en presentations och loggningsmjukvara på en PC via en RS485 buss. PCn finns oftast placerade i ett centralt kontrollrum för anläggningen.

Eftersom spannmålsanläggningar numera klassas som ett Ex område p.g.a. förekomsten av explosionsbenäget damm så måste utrustning som används i sådana område vara säkrade mot oavsiktlig antändning av dammet. Allt enligt ATEX EU-direktiven. Eftersom mätlinorna kan befinna sig i miljö där explosivt damm är kontinuerligt förekommande och kan vara klassad som zon 20, så måste dessa vara certifierade som kategori 1 utrustning. Kategori 1 utrustning är den typ av utrustning som det ställs högst krav på.

Grainwatch systemet består, förutom själva mätlinorna och mätspjuten, även av diverse elektronik utrustning, både ATEX godkännda och standard, för att koppla ihop mätlinorna och mätspjuten i nätverk och grupper till en mätinsamlingsenhet. Flera mätinsamlingsenheter kan kopplas ihop i ett eget RS485 baserat nätverk som kommunicerar med ett master/slave protokoll med en PC som master. PCn innehåller mjukvara för att presentera och logga temperaturerna. Programmet kan också kommunicera med en extern digital I/O enhet (en PLC) där dess digitala utgångar kan kopplas till olika larmnivåer för temperaturen i mätlinorna. Ett godtyckligt antal larmgrupper kan skapas som kan kopplas till en eller flera mätlinor.

Programmet kan konfigureras så att det visar en bakgrundsbild på anläggningen. På bakgrundsbilden kan man placera ut rektanglar där temperaturen för mätlinan som är placerad på motsvarande plats i anläggningen visas. Indikeringen sker med färger baserat på den aktuella temperaturen och inställda larmnivåer. På så vis kan man snabbt bilda sig en uppfattning om situationen bara genom att kasta en blick på skärmen. Placeras pekaren över ett temperaturindikeringsfönster så poppar ett nytt fönster upp med mer detaljerad information för den mätlinan.

Det finns också en handhållen, batteridriven, temperatur monitor som används i mindre anläggningar där man inte behöver en on-line mätning utan klarar sig med att manuellt plugga in linorna och kontrollera temperaturen.

Nyckelord: EMC, LVD, SMD, PCB, Windows C++ programmering med MFC, Windows .NET C# programmering, objektorienterad programmering, C-programmering, Assembler programmering, Användargränssnitt,RS232, RS485, Embedded, Manualer, Dokumentation, ATEX, Ex, EN-50281-1-1, EN50014, EN50020, LCD, Batteri matning.


Torkstyrning HCS-D1

HCS-D1 är en styrning till torkanläggningar för spannmål. Utrustningen får in en analog 4-20mA signal från en eller två fuktsensorer som är placerade i spannmålen i torkzonen och reglerar mängden spannmål som matas ut från torken. Ju fuktigare spannmål desto långsammare passerar den genom torken.

Utrustningen är uppbyggd kring en mikroprocessor med A/D omvandlare för fuktsensorerna, interface för omkopplare, lysdioder och teckenbaserad LCD för frontpanelen. Det finns en switchad spänningsregulator, reläutgångar, digitala ingångar via optokopplare, en RS232 anslutning där alla funktioner kan övervakas och en RS485 anslutning där fuktsensorns signal kan läsas ut.

Vissa parametrar är konfigurerbara och lagras, tillsammans med aktuella inställningar, i ett EEPROM. Konfigureringen görs med ett DOS baserat PC program.

Länk till broschyr

Nyckelord: Embedded, RS485, RS232, 4-20mA, A/D, Mätförstärkare, LCD, EMC, PCB, SMPS, HMI, SX-processor, Assembler, PC-DOS C-programmering.


Oxycheck

Oxycheck utrustningen är hårdvarumässigt baserad på torkstyrningen HCS-D1 där programmet, frontpanelen och ingångsförstärkaren har ersatts för syrgasmätning. Oxychecken är avsedd att användas i förpacknings maskiner som ersätter luften i förpackningar med en gas, t.ex. kväve. Detta är vanligt vid förpackning av livsmedel, t.ex. kött, som i och med detta får en längre hållbarhet. Utrustningen mäter kontinuerligt den procentuella mängden syrgas i förpackningsmiljön med en elektrokemisk sensor. Syrgashalten visas kontinuerligt på displayen och det finns larmnivåer för för hög syrenivå.

Operatörsinterfacet är ett menybaserat inmatningssystem där man kan välja menyspråk och där ett antal olika inställningar och driftssätt kan ställas in via omkopplarna på fronten. Bl.a. kan man kalibrera syrgassensorn eftersom dess utspänning ändras över tiden.

Det finns i huvudsak två driftssätt. Ett för online mätning i förpackningsmaskinen och ett där utrustningen används som ett bänkinstrument för att stickprovskontrollera färdiga förpackningar.

Nyckelord: Embedded, RS485, RS232, A/D, Mätförstärkare, LCD, EMC, PCB, SMPS, O2 sensor, SX-processor, Assembler, PC-DOS C-programmering.


Övervakning för ljusbom

Utrustningen är en mikroprocessor baserad säkerhetsmodul som använder standard sändar/mottagar fotocell par som aktiva optiska element för en eller två ljusbommar som ett kategori 4 instegsskydd med dubbla tvångsförda reläutgångar. Ljusbommen placeras i ett område runt en maskin som kan utföra rörelser vilka kan ge upphov till personskador ifall området beträds när maskinen är igång. Exempel på övervakade maskiner är pressar och industrirobotar.

För att erhålla ett skydd i kategori 4 så är utrustningen uppbyggd av två separata kanaler som arbetar parallellt och övervakar varandra. Vidare får ett enstaka fel i kritiska komponenter inte leda till att skyddet kopplas bort så att maskinen kan aktiveras när ljusstrålen är bruten.
 

Nyckelord: Embedded, EMC, Machine Directive, Safety.


Förbikopplingsenhet för ljusbom

Förbikopplingsenheten är avsedd att arbeta tillsammans med ovanstående övervakning för ljusbommar. Den ser till att blända bort ljusbommarna så att inte skyddet löses ut när t.ex. material eller en förarlös truck måste passera genom ljusbommen in till den övervakade zonen. Även ett säkerhetshandtag kan användas för att tillåta passage av människor.

Skyddet förbikopplas när två oberoende givare, t.ex. fotoceller, induktiva eller kapacitiva givare, påverkas samtidigt, med en viss maximal tidsskillnad och förblir förbikopplat tills en eller båda givarna blir opåverkad eller en viss tid förflutit. Förbikopplingsenheten är även den ett mikroprocessorbaserat kategori 4 skydd med dubbla övervakade kanaler och här gäller också att skyddet inte får kopplas bort vid enstaka fel i kritiska komponenter.

Nyckelord: Embedded, EMC, Machine Directive, Safety.


Styrning och mätning med PC under DOS

Ett antal olika applikationsprogram i DOS miljö för PC datorer som används till mätning, verifiering, loggning och styrning. Insignalerna har bl.a. kommit från RFID läsare, streckkodsläsare, optiska avståndsmätare, magnetiska linjär positionssystem, färgläsare och digitala gränslägesgivare. I vissa fall har PC datorerna kombinerats med externa inmatningsenheter med tangentbord och displayer och ibland också med handhållna terminaler. Gränssnitten som använts mellan PC och extern hårdvara har för det mesta varit seriekommunikation med RS232 eller RS485. I vissa fall har parallell porten använts för digitala in och utsignaler och någon gång har också dedikerade expansionskort använts bl.a. för A/D omvandling.

Programmen är skrivna i programspråket C med viss assembler kodning, bl.a. för avbrottshantering.

Några exempel på applikationsprogram:

  • Distribuerad passagekontroll med RFID tag och kod som nyckel där flera RFID läsare och inmatningsenheter använts i RS485 nätverk.
  • Olika typer av kod verifierare med streckkodsläsare för maskiner som packar trycksaker, bl.a. för läkemedel.
  • Loggbok för tryckeri där produkten identifierats med streckkod. Antal, tid, hastighet och fel har lagrats i en databas som kan tas fram för visning eller kvittens utskrift.
  • Användargränssnitt för förväxlingsskydd till olje- och bränsle transporter vid oljedepå. RFID läsare har använts som nyckel för att acceptera lasting eller lossning av produkter.
  • Dedikerade användargränssnitt för konfigurering av olika typer av streckkodsläsare.
  • Simuleringsprogram för hårdvara ansluten till seriegränssnitt, t.ex. vågar och RFID läsare. Programmen har använts i stället för verklig hårdvara vid utveckling av andra program som använder hårdvaran.
  • Användargränssnitt emot handdatorer som använts för diverse datainsamling. Programmet har funktioner för uppladdning och nedladdning av datafiler till och från handdatorn. T.ex. körlistor och loggfiler från sessioner i handdatorn. Även uppdatering av programmet i handdatorn kan ske från PC applikationen. Vidare sköter programmet konvertering av indata och utdata mellan formatet i handdatorn och andra databasformat. Viss tolkning och filtrering av loggfilerna som visas i klartext kan också göras.
  • Diverse test program som använts för att kontrollera produkter i den egna produktionen.
  • Helautomatisk utlämningsstation för lånecyklar där en pant tas från en RFID tag som deponering. Panten läggs tillbaka när cyklen lämnas tillbaks i samma eller annat ställ. Ställen är försedda med elektromagnetiskt lås. Programmet gjordes endast som en demonstration för konceptet.

Gemensamma funktioner för DOS applikationerna samlades i funktions bibliotek och efter hand har dessa bibliotek växt och innehåller ett komplett ramverk för teckenbaserad skärm och fönster hantering. Här finns bl.a. funktioner för flernivåers menysystem med snabbtangenter och hjälpfunktioner, meddelande fönster, numerisk och text inmatning, inmatning ur listor, rapport listor, val av filer och mappar samt utskriftsfunktioner baserade på mallar i textformat med macro för variabel data.

Biblioteken innehåller också funktioner för avbrottsstyrd serieports hantering, hantering av parallellport, högupplösande timers och diverse debug verktyg.
 

Nyckelord: DOS, C-programmering, Användargränssnitt, RS232, RS485, RFID, streckkod.


Radio kommunikationsenhet

Kommunikationsenheten är en utrustning som är baserad på Cirronets 2.4GHz OEM radio modul WIT2410. Utrustningen är i huvudsak avsedd att användas för att kommunicera med förarlösa truckar, s.k. AVG:er.

Det finns en switchad spännings regulator som jobbar med en inspänning mellan 16 - 72V DC, ett kommunikationskort för antingen RS232 eller RS485 signaler samt ett moderkort med en PIC processor som innehåller en break detektor för att man med ett 3 tråds interface ska kunna försätta radio modemet i konfigurations mode.

Till denna utrustning finns ett DOS program som används vid produktions testning och konfigurering. Detta innefattar bl.a. "performance-test" och långtids "burn in-test" med loggning för varje testad utrustning. Programmet innehåller också ett antal olika funktioner som tagits fram för att påvisa olika (ibland oönskade) egenskaper i radiomodulen.

Nyckelord: Embedded, EMC, PIC, PC-DOS C-programmering, Assembler, PCB, 2.4GHz ISM band.


Tangentbord med display för accesskontroll

Tangentbordet är avsett att användas tillsammans med en RFID läsare som en nod i ett master/slave RS485 nätverk med t.ex. en PC som master. Utrustningen utvecklades huvudsakligen som accesskontroller för in- och ut- passering av fordon till oljedepåer där både RFID tag och lösenord krävs för passage.

 Tangentbordet avlastar mastern genom att hantera tangentbords inmatning, timer bestämda utgångar, lysdioder och ingångar. Utrustningen innehåller en PIC processor som hanterar tangentbord och övriga I/O enheter samt master/slave protokollet på RS485 bussen. Det finns även möjlighet för mastern att ändra på standard texterna i displayen för att antingen visa text på olika språk eller för att åstadkomma ett enkelt meny inmatnings system.

För att ytterligare underlätta för mastern i nätverket så gjordes protokollet även med tanke på ett s.k. autoläge där även en slave kan initiera en kommando sekvens när någon har matat in en kod eller gjort ett menyval med tangentbordet och displayen.

Här gjordes även en DOS baserad master mjukvara med en databas för RFID taggarnas ID och de motsvarande lösenorden.

Nyckelord: Embedded, PCB, PIC, DOS C-programmering, Assembler.


Tillbaks till startsidan.